1. Är kabbala en religion? Måste jag vara judisk för att kunna studera kabbala?

Kabbala är inte religion. Att upptäcka den andliga världen (i kabbala) och att tro på den andliga världen (t ex religion) är två skilda saker. Kabbala är att uppnå den andliga världen – förverkligandet av den verklighet som existerar, men som vi ännu inte kan känna. [Källa: “Revelation vs. Belief”. Video]

Kabbalan är öppen för alla. Den är till för dem som verkligen vill korrigera sig själva för att uppnå andlighet. Behovet kommer från själens drift att korrigera sig. Detta är i själva verket det enda testet med vilket man kan avgöra huruvida en person är redo att studera kabbala: begäret att korrigera sig. Detta begär måste vara äkta och fritt från påtryckning utifrån, eftersom enbart man själv kan upptäcka sitt sanna begär.  [Källa: Dr Michael Laitman, "Kapitel 5. Who Can Study Kabbalah?" i A Guide to the Hidden Wisdom of Kabbalah. Bok. Laitman Kabbalah Publishers]

2. Erkänner kabbala karmans existens och hur den manifesteras i den här världen?

Vilket system som helst som du kanske hör talas om, förutom visdomen kabbala, oavsett om det är vidskeplighet eller religion, kommer alltid att förbli på den här världens nivå, under dess begränsningar. Dessa system har ingenting att göra med andligheten, utan bara med psykologiska processer som äger rum i våra kroppar.

För att nå andligheten måste vi erhålla en skärm och korsa barriären mellan de två världarna. Det hindret kan man bara komma över genom kabbalans system.

Allt människor må känna, så som karma, auror och så vidare, är psykologiska processer, även om de är mycket subtila, och äger rum i den fysiska kroppen. Det är inget ovanligt med dem, ingenting ovan vår natur. I framtiden kommer vår vetenskap lära sig att arbeta med dessa system mycket väl. [Källa: Dr Michael Laitman, "Kapitel 7. Beliefs, Mysticism and the Supernatural" i The Kabbalah Experience: The Definitive Q&A Guide to Authentic Kabbalah. Bok. Laitman Kabbalah Publishers]

3. Vad är andlighet och var härstammar kabbala från?

De visa kabbalisterna berättar för oss att andligheten är det som skapar och tar hand om alla aspekter av livet och därför kallas andligheten “egenskapen av givande”. För att veta vad andligheten är måste vi bli som den egenskapen av givande, först då kan vi träda in i och förnimma vad andligheten är.

Men svälj inte bara kabbalisternas ord om det: allt måste testas och bekräftas. För att göra det måste vi åsidosätta våra föreställningar och antaganden och tillämpa kabbalisternas metod, precis som i alla andra vetenskaper, och se om det stämmer eller inte. [Källa: “Belief”. Video.]

För 5 772 år sedan levde en man som var den första människan som frågade sig själv: “Vad händer i världen? Var kommer den ifrån och varför skapades den? Vem är ‘chefen’ som styr denna värld? Varför kretsar den kring Honom och tillsammans med Honom?”

Denna persons namn var Adam. Genom att ställa dessa frågor försökte han lösa mysteriet och han löste inte bara “hemligheten” utan skrev också en bok, Ängelen Raziel (Den hemliga ängelen, Raziel HaMalach), vilket betyder en “hemlig kraft”, då ordet “ängel” betyder “kraft”. Genom denna bok ser vi exakt vad han uppnådde, kände, såg och beskrev i sina allegoriska berättelser.

Adam satte igång en hel samling av framstående kabbalister som beskrev andlighet på ett oöverträffat och spännande sätt. Vi känner samma saker när vi läser deras böcker, då den högre naturen är oförändrad. Det betyder att dagens kabbalister som upptäcker naturens system, och de som levde för 500, 1 000, 1 500 och till och med 5 500 år sedan (som Adam) beskriver samma fenomen: att en, och endast en, kraft steg ner i många delkrafter som påverkar oss och avgör allt som händer oss. Den vetenskapen kallas “visdomen kabbala”. [Källa: Dr Michael Laitman, “If We Had Met Adam,” Laitman.com – Michael Laitmans Personliga Blogg. Artikel]

4. Uppnås avslöjandet av Skaparen enbart genom studiet av olika begrepp inom kabbala eller finns det andra metoder såsom bön, meditation, yoga etc?

När det gäller hur avslöjandet av Skaparen, det vill säga egenskapen av givande och kärlek, uppnås, behöver vi vara i en situation där vi kan välja mellan avslöjandet av Skaparen (dvs. egenskapen av givande) och vår egen natur (dvs. egenskapen av mottagande).

Sann valfrihet är endast möjlig om Skaparen är dold, för om ett alternativ verkar bättre ger vår egoism oss inte någon möjlighet att välja någonting annat. I det fallet, även om vi väljer att ge, kommer det vara att ge för att få, eller att ge egoistiskt. För att en handling ska vara sant altruistisk och andlig måste dess vinster vara dolda för oss.

Om vi kommer ihåg att hela syftet med skapelsen är att slutligen bli fri från egoism, kommer våra handlingar att leda oss i rätt riktning ‒ mot Skaparen. Således, om vi har två val och inte vet vilket av dem som kommer att ge oss mer njutning (eller mindre smärta), då har vi en verklig möjlighet att göra ett fritt val.

Om egot inte ser att ett av valen är att föredra kan vi välja enligt andra värderingar. Till exempel kan vi fråga oss själva, inte vad som skulle vara roligare, utan vad som skulle vara mer givande. Om givandet är någonting vi värderar blir det lätt att göra. Vi kan antingen vara egoister eller altruister, antingen tänka på oss själva eller tänka på andra. Det finns inga andra alternativ.

Valfrihet är möjlig när båda alternativen är fullt synliga och lika attraktiva (eller oattraktiva). Om jag bara kan se ett alternativ måste jag följa det. Därför måste jag, för att kunna välja fritt, se min egen natur och Skaparens natur. Bara om jag inte vet vilket som är mer njutningsfullt kan jag göra ett sant fritt val och neutralisera mitt ego. [Källa: Dr Michael Laitman, “Kapitel 6. The (Narrow) Road to Freedom", i Kabbalah Revealed: The Ordinary Person’s Guide to a More Peaceful Life. Bok. Laitman Kabbalah Publishers]

Detta arbete kräver inte speciella tekniker utanför studierna av visdomen kabbala och de naturlagar som utgör kabbala. Sammanfattningsvis har kabbala inget att göra med religion, magi, mystik, spådomskonst, sekter, holistisk medicin, meditation, filosofi, teosofi, psykologi eller parapsykologi, ESP, telepati, drömtolkning, tarotkort, yoga, röda armband, heligt vatten, välsignelser, tidigare liv-regressioner, numerologi, reiki, kanalisering, astrologi, astrala resor eller projicering, kommunikation med döda, ut ur-kroppen upplevelser, voodoo, frimureri, reflexologi, ufon, kreationism, sufism eller andra “ismer”.

Kabbala har funnits en lång, lång tid och har först nu tagit plats i den breda allmänhetens medvetande. De som anammar det som den senaste modeflugan kommer eventuellt fortsätta till något annat. Men de som gräver djupare ner i dess principer kommer troligtvis hitta tillräckligt för att fortsätta hela livet. [Källa: Dr Michael Laitman, “Kabbalah Facts and Fallacies", i A Guide to the Hidden Wisdom of Kabbalah, 3^rd Edition. Bok. Laitman Kabbalah Publishers]

5. Hur hjälper och underlättar kabbala för oss praktiskt i vardagslivet?

Kabbala förser den djupaste, mest tomma platsen inom en ‒ frågan “Vad är meningen med mitt liv?” ‒ med tillfredsställelse, som man kan tillämpa varje ögonblick under dagen, i varje begär, tanke, umgänge och relation. Genom att ytterligare en dimension öppnas i detta till en början tomma rum inom en, kan man känna en helt ny sorts glädje, njutning och riktning vart man än går.

När barndomen är slut börjar våra ögon öppnas gradvis och vi finner oss själva i en särskild värld. Det är möjligt att leva i den utan att fundera mycket på den; att helt enkelt leva “som alla andra”, iaktta andra. Men kanhända vill man förstå lite mer av livet. Allt beror på ens inre behov som trycker på inifrån.

Man vill upptäcka verkligheten omkring sig själv: sitt rum under barndomen, sedan sin trädgård, stad, land, världen, hela planeten och sedan yttre rymden. Men till slut uppnår personen förståelsen att all denna strävan inte skänker tillfredsställelse.

Idag har mänskligheten till och med förlorat intresset för att upptäcka rymden. Det enda som finns kvar av det är affärsintresse för mobiltelefonsatelliter eller spionage. Vi inspireras inte längre av rymdresor till galaxer långt bort. Människans inre begär har förändrats och vi längtar inte till kosmiska avstånd långt bort, tvärtom längtar vi inåt.

Så frågan är: Var kom detta ifrån och till vilket syfte? För fösta gången i mänsklighetens historia försöker vi inte bara göra “mer” utan vill först förstå varför. Detta är en fråga som handlar om vår rot: Var kommer allt ifrån? Och vart tar det mig?

År efter år blir det svårare för människor att sälja nya produkter och det är på grund av att de redan är nöjda med allt. Det betyder inte att de inte har några begär, utan att man helt enkelt inte kan ge dem det de vill ha. Det är orsaken till varför de lämnas otillfredsställda, besvikna och börjar ta droger och/eller deltar i alla sorters aktiviteter för att glömma det. De behöver ett svar på vad meningen med livet är och inte på hur man enkelt ordnar en välmående, bekväm existens för sig själv som är behaglig för den djuriska kroppen.

Detta kan även ses inom mode genom hur mycket enklare och friare det har blivit. Det indikerar att vi blir alltmer fria från materiella värderingar då vi inte längre ser meningen eller tillfredsställelsen med dessa. Vi vill helt enkelt ha det bekvämt och inte sakna något materiellt, att inte överdrivet behöva fokusera på det eller ta hand om det.

Detta gör en stor skillnad. Jag behöver en bil, ett hus och tusen olika saker för att leva bekvämt. Men dessa saker i sig själva är inte intressanta för mig. Jag vill helt enkelt göra det bekvämt för mig, men egentligen behöver jag ingenting. De gör livet mycket enklare för mig och det är bra, men allt detta är inte ett mål i sig. Jag vill upptäcka något annat, något högre.

Det är där en inre fråga uppstår om essensen eller meningen med livet. När man inte längre kan hitta hjälp i teknisk utveckling, vetenskap, filosofi eller psykologi; inget kan svara på den frågan. Och det är därför det är en fråga om ens rot: “Var kommer jag ifrån?” “Har jag ett högre syfte förutom detta biologiska liv?

Jag har redan tömt ut detta liv, men vad mer kan jag få? En till supermodern leksak eller en TV? Man kan hitta på vilken underhållning som helst, men allt kommer från en nivå som jag inte längre är intresserad av. Och det är inte mitt fel. Inom mig vaknar frågor som hör till en annan nivå. [Källa: Dr Michael Laitman, “What Does Kabbalah Give a Person?” Laitman.com – Michael Laitman’s Personal Blog.]

6. Hur definierar kabbala bön?

Blir dina böner hörda? Det beror helt och hållet på vad du menar med en bön. Alla ber på ett eller annat sätt, men vad är det egentligen vi gör när vi börjar tala till det vi ser som Gud och hur kommer det sig att vi så sällan får ett svar på våra böner?

Kabbala betraktar inte en bön som något som utförs med språket; att säga vackra inspirerande ord som vi läser och där vi lovordar Skaparen, eller ens våra egna spontana ord – det är den religiösa modellen av en bön.

Kabbalisterna säger oss att den högre kraften inte lyssnar till ord, utan endast svarar till vad som finns i våra hjärtan – och att den bara svarar till en typ av bön: en sann bön som är kärnan av vårt innersta behov. Det är det mest kraftfulla begäret vi har i varje givet ögonblick; och även då måste det vara den rätta sortens begär.

Inom religion tror man på en Gud som har kontroll över allt och att det förekommer händelser, eller kan förekomma händelser i ens liv som upplevs som antingen bra eller dåliga. Om de tror att något dåligt håller på att hända, ber de till Gud och ber honom ändra sin attityd och istället visa sig god emot dem och förhindra den negativa händelsen och göra den bra.

I den här typen av bön tänker personen att Skaparens attityd är föränderlig och att bönen består i att “Gud borde förändras” och “mitt liv borde fortsätta vara bekvämt”. Kärnan av begäret här är att Gud ska tjäna mig. Den här typen av bön besvaras aldrig eftersom den inte har någonting att göra med varför händelser inträffar på det sätt de gör, eller med Skaparens attityd, och ingenting förändras egentligen här, inte resultatet, inte Gud och inte personen själv. Egentligen är detta inte en bön över huvud taget; det är en slags muta, men utan inverkan.

I kabbala har vi en Skapare och en person i denna värld, och händelser som upplevs som antingen goda eller dåliga. Men, eftersom kabbalisterna utgår från principen att alla Skaparens handlingar inte förändras, att Skaparens attityd alltid är enbart god, är händelserna i ens liv också alltid goda. Det är bara det att man inte kan känna att det är så.

Därmed ligger problemet hos personen och inte hos Skaparen. I sådana fall, vad kan man då be om? Kabbalisten ber då den högre kraften att den ska förändra en, så att man kan uppleva händelsen som god genom att förändra ens inre natur så att man kan känna den kärleksfulla attityd som Skaparen har och visar genom att sända en den händelsen.

Faktum är att detta är själva anledningen till att man fick den händelsen sänd till sig, så att man skulle fortsätta utvecklas och känna ett verkligt behov att höja sig till Skaparens attityd och vilja ha vad Skaparen vill skänka till en. Detta behov är personens bön och den bönen blir besvarad omgående. På så vis förändras personens verklighet i och med att man börjar leva i och förnimma en väldigt annorlunda värld. [Källa: “Prayer”. Video.]

In fact that is the very reason he received that event, so that he would continue to develop and truly feel the need to rise to the attitude of the Creator, to want what the Creator wants to give him. That need is his prayer. And that prayer is answered immediately and the man’s reality truly changes because he begins to live in and perceive a very different world.

7. Kabbala är en vetenskap som gör det möjligt för oss att uppleva Gud; vad är då skillnaden mellan Kabbala och teologi?

Den kabbalistiska vetenskapen kallas för “mottagandets vetenskap”, namnet härstammar från ordet “lekabbel” (“att mottaga”): det handlar om hur man korrekt ska kunna ta emot en absolut och evig njutning. Man kan uppnå det om man börjar jobba på ett korrekt sätt med de egoistiska och altruistiska delarna av sina begär. När man är kapabel att ta emot och ge samtidigt får man ett sådant begär där njutningen aldrig upphör. Som ett resultat av uppnåendet av metodens mål genom studier, självutforskande och analys, uppnår man en klar förnimmelse och känsla av evighet och perfektion.

På så vis är upplevandet av Gud enligt kabbala inte en intellektuell strävan efter Gud, inte heller är det en känsla inuti ens nuvarande förnimmelse av verkligheten, utan att uppleva Gud kommer från att uppnå Gud, vilket betyder att hela ens naturliga tillstånd av att ta emot omvänds till att ge, vilket i sin tur är Guds eller Skaparens egenskap.

8. Vad orsakar sammanträffanden/synkroniciteter?

Vi ser den här typen av händelser som tillfälligheter enbart för att vi plötsligt förnimmer naturen av något som är dolt för oss: “Vad är det som är dolt för oss som visar sig så häpnadsväckande och fascinerande?”

I kontrast till vår normala uppfattningsförmåga, slås vi av häpnad inför intrycket av en intelligent förbindelse som verkar komma till vår verklighet från någon slags högre plats. Vi är absolut säkra på att vi känner en mening, ändå är det på samma gång oklart vad den meningen verkligen består i. Det är ett slags uppvaknande, en försäkran om att vi inte är ensamma, om att naturen kanske verkligen är en omhändertagande kraft.

Den här underbara känslan är en liten försmak på den enorma njutningen av att uppleva den här kraften. Den gör ett så starkt intryck att till och med en negativ tillfällighet förvånar och inspirerar, eftersom man känner dess natur trots att den gäckar ens förstånd. Föreställ dig njutningen av att faktiskt avslöja meningen med ditt liv. Hur som helst, tillfälligheter existerar inte.

Studierna av de högre världarnas struktur i den kabbalistiska vetenskapen är ingenting annat än en skiss över vad du verkligen är. Du fick en glimt av det, men bara från två punkter och under ditt förnufts bakvända antagande att två helt separerade saker på något magiskt sätt plötsligt bringades samman och blev ihopkopplade, vilket inte stämmer eftersom kraften bakom livet är en komplett holistisk veklighet som består av visdom, känsla och ändamål; och alla dess delar är sammankopplade med varandra eftersom de är en.

Så självklart har allt som händer en effekt på allt annat som inträffar eller vad som helst som upplevs, därför att det redan är där, utanför tid och rum, och bara väntar på att vi ska kunna uppfatta och uppnå det. Det är som att titta på en ögrupp. Om du plötsligt kunde dra ur pluggen och tömma havet skulle du tydligt se det nersänkta berget som hela tiden fanns där.

Kabbala är en praktisk vetenskap som tillåter oss att uppleva det som är dolt, så att äventyret med förening, syfte och mening blir konstant i våra liv, inte bara en avvikelse. Ju starkare ditt begär att lära känna dess natur desto mer avslöjas dess oförändrade syfte och intention. [Källa: “Coincidence”. Video.]

9. Vad säger kabbala om fysiskt lidande? Om Gud älskar allt, varför lider människor?

Varför behöver vi kroppsligt lidande? Försvinner det när vi börjar förnimma andligt lidande, såsom insikten av vår avsaknad av kärlek till Skaparen?

I slutet av sitt liv utstod Baal HaSulam svårt lidande och människor frågade honom varför han inte gjorde sig av med det. Han svarade att om de visste hur mycket han drar nytta av det, då skulle inte de heller fly från lidandet även om de kunde.

Våra själar behöver allt som vi upplever och sedan passerar detta in i kelim (kärl) för att ta emot ljuset …

Betyder det att vi måste be om fler sjukdomar och olyckor för att få mer ljus? Nej. Man måste uppfatta allting som ett hjälpmedel för att korrigera själens kelim (kärl) som ännu inte är korrigerade.

Allt lidande motsvarar korrektionen av en specifik del av själen. Ibland sker korrektionen på grund av studierna av kabbala. Andra gånger tjänar olika sjukdomar och lidande som korrektion. Tillsammans med lidande får vi olika hjälpmedel som accelererar korrektionen, såsom utveckling, medicin och ömsesidig hjälp. [Källa: Dr Michael Laitman, “Talk with the Beginners”. Transkription.]

10. Vad är nära döden-upplevelser enligt visdomen kabbala?

En kabbalistisk text fastställer, “Du kommer att se din värld medan du fortfarande lever!” Och om du inte avslöjar den Övre världen kommer du att dö precis som ett djur. Därefter får du ett nytt (proteinbaserat) liv – en ny möjlighet att avslöja den Övre världen under din livstid. Därför “måste en person som inte studerat kabbala återvända till denna värld” (Baal HaSulam, “Introduktion till boken Pri Chacham”).

En person är som ett djur i alla avseenden och precis som med djur är ens död slutgiltig. Det finns ett annat alternativ: att erhålla Skaparens egenskap, som är kärlek till ens nästa. Genom denna egenskap kan man känna det övre livet därför att man går ut ur sig själv och in i andra.

Ingen av de religiösa löftena om “liv efter döden” (tolkat olika av varje religion) kommer att besannas. Det finns ingen belöning som väntar på dig “där” för något du gör här. Vi kan uppnå hela skapelsen och Skaparen enbart “här”, under denna livstid.

Så, “[a]lla måste studera kabbala. Och även om en person har lärt sig alla förvecklingar i Toran och överträffar alla rättfärdiga människor i världen måste man, om man inte studerat kabbala, återvända till denna värld igen för att studera kabbala.” (Baal HaSulam, “Introduktion till boken Pri Chacham”). [Källa: “How to Go on a Journey to the World on the Other Side”, Laitman.com – Michael Laitmans Personliga Blogg. Artikel]

För att få tillträde till studentforumet (där alla dessa frågor ursprungligen ställdes) och annan service för studenter och nybörjare, anmäl dig till en Gratis Kabbalakurs på Bnei Baruchs kabbalistiska utbildningscenter genom att klicka på bannern nedan …