1. Hela universums skapelse, inkluderande vårt kosmos, solsystemet, mänskliga varelser och den orörliga,vegetativa, levande och den talande naturen;

2. Flödet, funktionaliteten och det slutliga målet med hela den evolutionära processen;

3. Möjligheten för mänskligt ingripande i denna process (detta är dess antropologiska aspekt);

4. Sambandet mellan vårt nuvarande tillstånd och de tillstånd vi var i innan uppstod på denna jorden som mänskliga varelser och som ett samhälle. Med andra ord, innan vi föddes av våra individuella föräldrar;

5. Formen i vilken vi existerar före vår födelse till denna världen; vilken avsikt som decennier av existens i denna form och upplevandet av omvärlden från insidan av den biologiska kroppen tjänar;

6. Vårt tillstånd efter det att vi lämnar denna världen;

7. Livscirklar – existerar de?…. och deras inbördes förhållanden;

8. En möjlighet att knyta an till högre former medan vi lever vårt jordiska liv, till högre former av liv som är där före vi föds och efter vi dör;

9. Ursprunget till vetenskap, konster, kulturer och allt som är relaterat till språk och mänskligt uppförande och rötterna för deras förverkligande, i oss.

Detta är alla delar av Kabbalah´s Visdom därför att den härstammar från den Universella Lagen, den universella formeln som beskriver hela universum. Einstein hade en dröm. Han ville finna formeln som inkluderade Universum i sin helhet med alla detaljerna. Han insåg att en sann formel måste vara mycket enkel: ett samspel mellan flera parametrar i en form av enkelt, funktionellt beroende. Kabbalah tar oss till denna formel som klargör allting. Detta är det minsta som Kabbalister gör anspråk på och vi skall försöka att förvissa oss om det.

Från Kabbalah´s historia

Var kom Kabbalah ifrån? Kabbalah uppstod när en mänsklig varelse började att uppleva världen som han levde i. Den första personen, som genom vår värld började känna den Övre världen, kallades ”Adam.”

Adam

Han levde för 5765 år sedan (detta är det år han föddes). Han lämnade oss skrifter där han beskrev vad han uppnådde.

Genom vår värld började Adam att känn lagarna, formlerna och krafterna som styr vår värld från utsidan. Han kände att han levde inne i ett klot, innehållande, både vårt universum och yttre, dolda krafter som penetrerade detta universum, som styr allting – naturen och mänskligheten lika.

Det är som om vi lever på detta nät, vävt av olika krafter som styr allting i total, absolut harmoni.

Så, den första personen som någonsin uppnått denna bild, av alla människor som levde på jorden under tiotusentals år, var en man med namnet Adam. Han är tillskriven författarskapet till det första Kabbalistiska verket Raziel HaMalach (Den Hemliga Ängeln, heb.). Detta är en liten bok med teckningar och bilder där han beskriver den generella kraften som kallas ”ängel”, som styr universum och består av särskilda krafter på lägre nivå som kallas ”under-änglar.” Han förklarar strukturen hos dessa krafter, deras inbördes samverkan och sättet som de agerar på och influerar vår värld.

Boken inkluderar några stycken teckningar. Den har också några tabeller. Naturligtvis är de sammansatta på ett relativt arkaiskt sätt, men ändå, det är den första skriva Kabbalistiska källan. Jag tänker att detta är mänsklighetens första litterära verk. Innan dess så fanns det speciella texter och små bilder skrivna på klippor; hur som helst, detta var redan en bok.

Den skrevs av en person som levde för 5765 år sedan, på ett språk som är svårt för oss att förstå. Adam presenterade det allegoriskt och använde många metaforer. Han kände hela den Övre Existensen, men kunde inte beskriva den. Han uppnådde den, men bara i sina känslor och avbildade den så bra han kunde. Efter Adam passerade många generationer innan den andra Kabbalisten uppstod….

Abraham

Abraham var den andra Kabbalisten. Han uppstod tjugo generationer efter Adam. Som den urgamla Midrash berättar för oss, levde Abraham i Mesopotamien, i staden Ur i Kaldéen. Som alla innevånare i Mesopotamien dyrkade han solen, månen, stenarna och träden tills han en dag började undra hur världen är skapad, varför allting snurrar kring oss, varför det finns ett flöde av liv; vad innebär livet, vad händer? Det måste verkligen finnas någon sorts mönster i detta flöde: början, slut, orsak och verkan. Där måste finnas en kraft som sätter allting i rörelse! Han frågade sig själv denna fråga och kände slutligen, genom bilden av vår värld, det samma som Adam hade fattat, upptäckt. Han beskrev också detta i sin bok.

Naturligtvis var Abraham familjär med och förlitade sig på boken skriven av Adam. Dess innehåll överfördes från Adams generation till Noah´s generation, tio generationer; och från Noah´s generation till Abrahams, ytterligare tio generationer.  Boken överlämnades från generation till generation och nådde honom. Med Adams arbete som grund och hans egna observationer av naturen, skrev Abraham en mycket avancerad bok kallad Sefer Yetzira (Skapelseboken, heb.).

Detta verk skrevs användande det tekniska Kabbalistiska språket. Författaren förmedlade inte bara en mänsklig varelses intryck och upplevelse av universums fördolda del, utan gav en redogörelse av dess struktur. Han bifogade teckningar som systematiserar växelverkan mellan universums delar; universums huvudsakliga kraft, dess delar och deras samverkan. Boken innehåller tabeller, grafer och många formler, emellertid är de inte presenterade i den matematiska form vi är vana vid (med funktioner och beroenden). Snarare är de presenterade med tabeller; en enkel uppsättning av växelverkningar. Detta är emellertid redan ett systematiserat arbete. Det avslöjar krafternas system, berättar för oss om deras hierarki och på vilket sätt de styr vår värld. Detta är varför Abraham kallade boken ”Skapelseboken.”

Hur tog de första Kabbalisterna emot sin kunskap?

Generellt sett, hur tog de första Kabbalisterna – Adam och sedan Abraham – emot sin kunskap? Uppriktigt sagt skall vi säga att andra människor också upplevde den Övre Världen – vad som finns bakom vår värld och krafterna som styr den – i perioden mellan Adam och Abraham. Men de överlämnade inte skrivna handlingar till oss för att verifiera sitt uppnående.

Därför bedömer vi en person genom vilket arv han lämnar oss i vår värld. Autentisk, exakta Kabbalistiska källor som vi, idag, kan förstå och arbeta med är grundläggande för oss. Vi talar inte om de Kabbalister, dessa människor som uppnår den Övre Världen, men inte lämnar någonting år oss. Även om vi vet någonting om dem så kan vi inte förlita oss på deras uppnående.

Varför finns det individer som känner att det finns någonting bortom vår verkliga värld? Verkligen, tillsammans med dem, finns det många andra som längtar efter detta. Men de känner inte, de uppnår ingenting, eller tvärtom, de har inte det minsta intresse alls för detta. Kanske finns det andra som är intresserade, men de är oförmögna att tränga in djupt i krafterna bakom materia? Allt beror på typen av själ: det finns lättare själar och det finns tyngre själar.

Kabbalah påstår att alla själar, hela mänskligheten, till sist måste nå fram till uppenbarelsen av hela universum och börja leva på den nivå som kallas ”Mänsklig” (”Adam,” Heb.). Den måste leva på den nivå där hela universum är tydligt och familjärt, där man vet vilka krafter som agerar i det, hur man påverkar hela naturen med sina tankar och handlingar, både de övre och de lägre. Man vet resultatet, reaktionen som man får som ett resultat av sina handlingar.

När allt detta uppenbarar sig för en person så börjar han automatiskt att handla korrekt, i enlighet med naturens lagar. Verkligen, jag vet att om jag stoppar min arm i en eld så bränner jag mig, så jag gör inte det. På samma sätt, om jag ser varje naturlag som definierar vad som är nyttigt, i vilken form någonting är nyttigt men också vad som är skadligt, då skulle jag distansera mig från de skadliga handlingarna och komma närmre, utföra de nyttiga. Verkligen, vårt korrekta uppförande, vårt öde, beror på hur mycket vi uppenbarar de inre naturens lagar. Bara då kommer vi att sluta göra misstag.

Vi kommer att klargöra senare varför mänskligheten måste gå genom en så lång period av lidande, omedveten om hur naturen agerar på den. Vad väntar naturen på och vad kräver den av oss? Varför skapade naturen oss på detta sättet?

Kabbalah påstår att det kommer en tid i mänsklighetens utveckling – som vi närmar oss nu – när, med hjälp av den Kabbalistiska metoden, det kommer att bli möjligt att tränga in i naturen, att uppnå det och med detta uppnående som grund, börja leva riktigt, i absolut harmoni.

Hur kan man uppnå den fördolda delen av universum?
 

Hur kan en person penetrera in i skapelsens djup, in i dess fördolda område bortom vår värld?

Vi är här. Vi omges av vår värld, det universum som vi upplever och där finns också dess yttre, övre del. Vi upplever vad våra fem sinnen kan absorbera och med dem kan vi bara uppnå vårt universum som kallas ”vår värld.”

Hur som helst, vi kan tränga in mycket djupare, undersöka – genom vår värld – i naturen och uppleva den Övre Världen. Hur går det till?

Vi upplever vår värld med hjälp av våra fem sinnen. De är, som vi vet, syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Hur som helst, det finns sådana saker som ett ytterligare, sjätte, sinne, som kallas ”en Skärm.” Genom att använda en Skärm kan man tränga genom vår värld och se djupa inre lager. Därav svaret på frågan – hur tränger man in i skapelsens djup, bortom vår värld? En person måste få ett ytterligare sinne.

Hur kan detta göras? Detta är vad Kabbalah tar itu med: den berättar hur man skaffar en Skärm.

Man kan undra: hur skaffade Adam och Abraham en Skärm? Bara på grund av att de längtade efter det. Detta var mycket speciella, mycket subtila själar som klarade att tränga igenom vår världs skal och började uppleva dess fördolda, fina strukturer genom endast sin längtan. På det sättet, tack vare direkt uppnående, utvecklade de i sig själva detta sjätte sinne – Skärmen. Senare lämnade de en redogörelse för hur den skapas, som varje person kan använda nu.

Därför är den Kabbalistiska metoden, metoden för skapandet av det sjätte sinnet i var och en av oss. Eftersom mänskligheten och mänskliga varelser förändras från generation till generation, så förändras också metoden.

Abrahams skola

Gamla källor berättar för oss att Abraham nöjde sig inte med ett personliga insikter utan beslöt att organisera en skola. Varför? – Han kände att han var omgiven av många människor som också ville tränga in i den Övre Världen som en vanlig människa inte upplever genom sina fem sinnen.

Det är skrivet i den urgamla Midrash, att Abraham satt vid sitt tält och bjöd in de passerande beduinerna, sina medmänniskor (från den nationen där han bodde). Han serverade dem mat och förklarade vad Kabbalah är, vilka dess möjligheter är, vad den ger till en mänsklig varelse.

Som ett resultat, samlades en grupp kring honom, ur vilken han gradvis uppfostrade Kabbalister – människor som upplever och uppnår den Övre existensen.

Efteråt flyttade gruppen till det gamla Israels område och började kalla sig ”Israel” (Isra-El, ”rakt till det Övre,” Heb.), det betyder, de som längtar efter det Övre. Det var inte en nation. Det var närmare bestämt en Kabbalistisk grupp som uppstod under Abrahams ledning, ur de stammar som levde i Mesopotamien för ungefär fyra tusen år sedan. Ännu idag påstår många att Israel inte är en nation, inte ett folk och de har rätt – detta är verkligen en grupp som kom ut ur det forntida Mesopotamien.

Denna gruppen utvecklades sedermera och gjorde den Kabbalistiska metoden perfekt. De gick igenom exilens perioder, det Egyptiska slaveriet, tills nästa Kabbalist, Moses, uppstod. Moses presenterade Kabbalah i vad som är den mest välkända boken i världen – Bibeln. På hebreiska kallas den ”Torah,” från ordet Ohr (Ljus).

Moses och Bibeln

Mose representerar nästa steg i Kabbalah´s utveckling. Han skrev sin bok i allegorier och använde exempel från vår värld, i det så kallade ”grenarnas språk”. Han beskrev allting på ett sådant sätt, att varje person kunde spåra den Övre Världen genom vår värld, eftersom de styrande krafterna stiger ned från den Övre Världen in i vår, för att ge födelse till olika föremål och forma samband mellan dem. Med andra ord, för att förmedla olika Övre krafter i det Övre Riket, använde Mose deras konsekvenser i vår värld.

När han ville beskriva ett särskilt andligt föremål, kraft eller fenomen i den Övre Världen, kallade han detta andliga föremål vid sin konsekvens namn i vår värld. Om det fanns något andligt föremål i vår värld med en stens form, så kallade han den andliga kraften för ”en sten”.

Människor som bara ser vår värld tänker att Bibeln, Torah´n, talar om vår värld; mänskliga mellanhavanden, denna världens struktur, hur vi skall uppföra oss, hur vi skall relatera till varandra, hur vi skall samexistera korrekt, på vad som den mänskliga samhället är byggt och vad som är dess lagar. Men detta är faktiskt inte fallet.

I Bibeln, Torah´n, framträder den Övre Världens regler för oss genom vår världs föremål. Följaktligen berättar Mose om abstrakta saker, som hur man bygger ett Tempel, hur man arbetar i det, hur man utför märkliga ritualer som kallas ”bud”, vilka mestadels inte har någon rationell förklaring i vår värld (med undantag för några, som ”Älska din nästa som dig själv”). Hur som helst, för det mesta har budord inte en rationell förklaring eftersom de beskriver den Övre Världen, om än användande orden i vår värld.

Detta är varför vanliga människor, som bara ser vår värld medan man läser Bibeln, antar att det är en historisk berättelse. Kabbalister, å andra sidan, som läser samma bok, förstår att den beskriver någonting helt annat – den Övre Världen och dess lagar. Den är skriven på orsakers och effekters språk, varmed effekten i vår värld anger kraften som skapade den och uppehåller den. Detta är därför att namn inte existerar i den andliga världen.

En person ser genom ett materiellt föremål, handling eller kraft, namnger det föremålet och definierar genom detta hela raden som skapade det. Denna kedja skapar, aktiverar och kontrollerar det och därav dess namn. Med andra ord, det finns många variationer av krafter mellan den andliga roten och dess effekt i vår värld. De bär alla till exempel namnet ”sten”.

Bibeln översatt av en Kabbalist

Till exempel, låt oss ta en händelse beskriven i Bibeln – den egyptiska exilen. Sju fertila och sju magra år i det egyptiska slaveriet, flykten från Faraoh, korsandet av Röda Havet, intåget i Sinai, uppenbarelsen av Skaparen och senare, fyrtio års resande genom öknen; och efteråt, tiden till dess det första Templet byggdes.

Otvivelaktigt så hände allt detta i vår värld. Detta är historiska händelser: förstörelsen av templet, vandringen i öknen, berget Sinai, det nuvarande hemmet för det berömda munkklostret St. Catherine och allt som skapades i Egypten under slaveriet. Naturligtvis existerar allt detta fortfarande och det är bevisat genom historiska arkeologiska data.

Kabbalister ser annorlunda på det. Att undersöka de Övre Krafterna genom jordiska föremål, jordiska fenomen och händelser, så ser de hur dess Övre Krafter projicerar på, handlar och påverkar vår värld. De definierar klart vart dessa Övre Krafter leder, varför hela universums och mänsklighetens historia började vid ett speciellt tillfälle och nu utvecklas i på ett särskilt sätt. Vad kommer att bli resultatet av det? Menande att, genom dessa påstådda historiska berättelser, ser en Kabbalist i slutändan hela paletten av inflytande som de Övre Krafterna utövar på vår värld och inte bara det. Genom att studera dessa krafter på den högre nivån, studerar vi dem inte bara i relation till oss, våra kroppar; snarare  studerar vi dem också i relation till våra själar. Jag kommer att förklara vad detta betyder lite senare.

I varje fall, allt som beskrivs i Bibeln har materialiserat ända fram till vår generation, slutet av nittonhundratalet. Från nittonhundratalet och framåt har mänskligheten kommit in i en speciell historisk period när den åter tar emot den gamla Kabbalistiska Visdomen, som kommer till oss från Adam. Genom att använda denna gamla visdom kan vi börja tränga in i naturen, uppnå dess rötter och därigenom upptäcka meningen med våra liv.

Idag, befinner sig mänskligheten i en djup kris. Denna kris förkroppsligar i princip de uppvaknande krafter som tvingar oss att spåra anledningen och avsikten med vår existens.

Att komma tillbaka till Kabbalah´s historia

Dock, Adam hade bara några få lärjungar och folk studerade i den här storleksordningen i tjugo generationer ända till Abraham. Abraham hade redan några dussin. Fram mot perioden för det Egyptiska slaveriet växte denna gruppen gradvis och uppnådde ett stort antal människor – 600.000 män, av vilka alla var på den nivån att man upplevde den Övre Världen.

Ett barn blev fött, uppfostrat, undervisat att läsa och skriva och uppfostrades på ett sätt som utvecklade det sjätte sinnet i honom. Genom att använda detta sinne, kunde han uppehålla sig i den världen i motsatts till att bara känna sig isolerad i vår värld; så att han kunde känna alla orsaker och effekter till vad som händer i universum.

Sådan var nivån på den Kabbalistiska gruppen. Den kan redan kallas ”en nation”, fastän den koventionella definitionen av ”en nation” inte passar i detta fallet. Även DNA-analyser av Israeliska medborgare är identiska med DNA-analyser från etniska grupper som fortfarande lever i Iran och Irak, i området för gamla Mesopotamien.

Så, denna Kabbalistiska gruppen var på en hög andlig nivå, i det totala uppnåendet av den Övre Världen och denna gruppen förstod hur den Övre Världen samverkar med vår värld. Vad hände sedan?

Mänsklighetens historia är direkt länkad till sin natur och dess natur är egoism, vilken gradvis växer och utvecklas.

Vårt universum var från början skapat som hopsamlad livlös materia: klumpar av mineraler, gasansamlingar osv. Eftersom tiden gick resulterade en kamp mellan naturens krafter, i formandet av solsystemet, som inkluderar vår planet. Det tog miljoner år tills passande omständigheter materialiserade sig för liv på jorden. Efter utvecklingen av de livlösa, vegetativa och levande nivåerna av naturen, uppstod människor och utvecklingsprocessen fortsatte till uppkomsten av Adam.

Adam var en person vars egoism var på nollnivå (det finns fem nivåer av egoism totalt). Efteråt växte egoismen till nästa nivå – den första – och manifesterade i Abraham. Av denna anledning, användande sin egoism, drog Abraham fördel av sin växande egoistiska förmåga, trängde djupare in i skapelsen och skrev en bok, som, informativt är mycket mer komplett än Adams bok. Så, han utvecklade den Kabbalistiska kunskapen ytterligare.

Nästa nivå – Moses – är mycket högre än den föregående: detta är ett kvalitativt språng.

Han tog emot uppenbarelse i form av Bibeln eller Torah. Torah´n skildrar hela skapelsen och inte bara några individuella manifestationer. Hans Kabbalistiska grupp, som växte i kvantitet och kvalitet, höjdes till nivån som kallas ”Templet”.

Templet är inte bara en byggnad i vår värld. Om vi ser på den Övre Världen genom vår värld, så förkroppsligar Templet den andliga graden för den Kabbalistiska gruppen. Förr, var gruppen på det Första Templets nivå, på nivån för Vishetens Ljus. Efteråt växte egoismen igen och som ett resultat minskade nationens andliga nivå. Nationen gick in i den Babyloniska exilen och föll till nivån för det andra Templet. Detta är inte längre Vishetens Ljus utan Nådens Ljus. Detta är namnen på de Kabbalistiska graderna för uppnående, betydande, djupet av uppnåendet av naturens krafter, egenskaper, som inifrån vår värld, leder den. Det djupaste uppnåendet av krafterna, den Övre Världens egenskaper, kallas Vishetens Ljus, ett mindre djupt – Nådens Ljus.

Senare, växte egoismen ännu mer och hela nationen föll från det Andra Templets nivå till tillståndet som kallas ”exil”. Allegoriskt verkar exil i vår värld som exil från landet Israel. Dock, genom att se igenom detta på de Övre Rötterna, ser vi att detta är exilen från de andliga graderna. Plötsligt, insåg hela nationen som kom från Adam, Abraham, Moses osv, att den hade förlorat sin andliga nivå, inte längre upplevde den Andliga Världen och är begränsad i sin upplevelse till bara fem sinnen.

De hade det sjätte sinnen ända fram till det Andra Templets förstörelse. Det markerade början av tiden då denna egenskap hade förlorats helt och folk lämnades med bara de fem vanliga sinnena. Detta är vad som kallas ”exil”. Som det sades i de Kabbalistiska källorna, fortsatte det till år 1995, enligt vår vanliga kronologi, eller till 5755, om vi börjar räkna från Adams födelse.

Vilka andra Kabbalistiska  källor uppstod genom historien? Det fanns många av dem. Vid/på brytpunkten/bristningsgränsen, efter det Andra Templets förstörelse, den fullständiga exilen från det andliga och fallet, in i vår värld, uppstod en Kabbalistisk källa, skriven på ett speciellt språk. Detta är en mycket berömd bok, kallad ”Zohar”. Den är i tio volymer, skrivna på Hebreiska.

Zohar

Berättelsen om dess tillkomst är intressant: detta arbete skrevs år 2 AD av en stor sage, Rabbi Shimon Bar Yochai. Han skrev boken i en grotta tillsammans med sina lärjungar. De var tio totalt, i enlighet med de tio Övre Krafterna som kallas ”tio Sefirot”. De skrev boken och gömde den därför att den var menad att avslöjas bara efter två tusen år – det är i vår tid.

Hur som helst, boken upptäcktes tidigare, helt av en tillfällighet. Den kom i händerna på en Kabbalist som behöll den, men som sedan dog. Hans fru sålde helt enkelt pergamentpappret som den var skriven på, som material, vilket var mycket kostsamt på den tiden. Följaktligen upptäckte en Kabbalist plötsligt att dessa rullar såldes på marknaden, delar av dem som enkelt förpackningsmaterial.

Jag skriver om detta i min bok Zohar. Jag översatte den (till engelska). De viktigaste sakerna i de tio volymerna i Zohar presenteras där, i en volym. Vi publicerade denna boken för flera år sedan.

Efter det att boken upptäcktes samlades dess delar omedelbart ihop från alla marknader och andra platser där dessa pergamentrullar, vad som återstod av dem, dök upp. Zohar som vi känner till den idag sattes samman av de fragment som hittades. Att döma av vad som är kvar av den, vet vi att originalversionen var mycket större.

Idag innehåller Zohar Kabbalistiska  kommentarer bara beträffande vissa kapitel av Mose´s Bibel. I sin originalform, skriven av Rabbi Shimon, innehöll boken kommentarer för alla texterna i Profeterna och Skrifterna. Det innebär att boken var tjugo gånger större än vad vi har idag.

Vad som är intressant med denna boken är att den innehåller all den Kabbalistiska  visdomen på en mycket hög nivå. Den var skriven på aftonen av utträdet från andligt uppnående in i den andliga exilen, för att ”sova” tillsammans med mänskligheten genom två tusen år av total avskildhet från andligt uppnående, från upplevandet av den Övre Världen, med målet att (som Zohar förutsäger) börja uppenbara sig själv för människor vid slutet av den tjugonde århundradet, med början 1995.

Rabbi Shimon (Rashbi – författaren till Zohar

Nästa stora Kabbalist var Rabbi Shimon. Han levde under det andra århundradet i sin era och var en stor sage.

Nästa steg i utvecklandet av Kabbalah är extremt fördolt. Detta är tiden då antiken förvandlas till Medeltid. Mänskligheten slumrar bort medan dess egoism tilltar konstant. Med början med Adam och framåt, växte egoismen, blev större och större. Efter Rabbi Shimon var nästa utbrott av egoism Ari.