Skåda att innan emanationerna emanerats och skapelserna skapats,
fyllde det enkla övre Ljuset hela existensen.
Och det fanns inget tomrum, så som en tom atmosfär, en hålighet, eller en grop,
utan allt var fyllt med ett enkelt, gränslöst Ljus.
Och det fanns inga sådana delar som början, eller slut,
utan allt var ett enkelt, slätt Ljus, balanserat lika och jämnt,
och det kallades det ändlösa Ljuset.
Och när det till Hans enkla vilja kom ett begär att skapa en värld och att emanera emanationerna,
att bringa till kännedom perfektionen hos Sina gärningar, Sina namn, Sina benämningar,
som var orsaken till att världarna skapades,
begränsade Han därefter Sig själv, i mitten,
just i centrum,
begränsade Han Ljuset.
Och Ljuset drog långt ut åt sidorna runt mittpunkten.
Och kvar blev ett tomrum, ett vakuum,
omringandes mittpunkten.
Och begränsningen var enhetlig
runt den tomma punkten,
så att rummet
omgav det jämnt.
Där, efter begränsningen,
efter att ha format ett vakuum och ett rum,
precis mitt i det ändlösa Ljuset,
formades en plats,
där det emanerade och det skapade kunde vistas.
Därpå, från det ändlösa Ljuset, hängde en enda linje ner,
nedsänkt i detta rum.
Och genom den linjen emanerade, skapade, formade och gjorde Han
alla världar.
Före dessa fyra världar blev till
fanns det en oändlighet, ett namn, i förunderlig, fördold enighet.
Inte ens i änglarna närmast Honom
finns det någon kraft eller insikt i det oändliga,
då det inte finns något förstånd som kan uppleva Honom,
för Han har ingen plats, ingen gräns, inget namn.
- Livets Träd av ARI, en stor 1500-talskabbalist