Jag hörde 1941, Jerusalem

Krona betyder Keter, och Keter är den Utstrålande och Roten. Kedusha (Heligheten) är kopplad till roten, vilket betyder att Kedusha betraktas vara i ekvivalens i form med sin rot. Det betyder att liksom vår rot, nämligen Skaparen, som endast vill ge, som det står skrivet ”Hans önskan att gynna skapelserna”, är även Kedusha att endast ge till Skaparen.

Men sådan är inte sitra achra. Hon avser endast att ta emot för sin egen skull. Av den anledningen står hon inte i fasthållande med roten, vilken är Keter. Därför säger man att sitra achra inte har någon Keter (krona). Med andra ord har hon ingen Keter därför att hon är separerad från Keter.

Nu kan vi förstå vad våra visa sade (Sanhedrin 29), ”Alla som adderar, subtraherar”. Detta betyder att om du adderar till räkningen, drar den bort. Det står skrivet (Zohar, Pekudei, punkt 249), ”Detsamma gäller här, angående det som finns inom, skriver den, ’Tabernaklet skall du göra av tio tygvåder’. Angående det som finns utanför skriver den, ’elva tygvåder’ och lägger till bokstäver, det vill säga den lägger till ayin (den tillagda hebreiska bokstaven) till tolv, och subtraherar från räkningen. Den subtraherar ett från siffran tolv på grund av tillägget av ayin till tolv.

Det är känt att den beräkningen endast utförs i Malchut, som kalkylerar gradens höjd (genom det Ohr chozer som finns i henne). Dessutom är det känt att Malchut kallas ”viljan att ta emot för sin egen skull”.

När hon annullerar sin vilja att ta emot inför roten, och inte vill ta emot, utan bara vill ge till roten, liksom roten, som är en vilja att ge, då blir Malchut, som kallas ani (jag), till ein (intet). Endast då sträcker hon ut Ljuset av Keter för att upprätta sin partzuf och förvandlas till tolv partzufim av Kedusha.

Men när hon vill ta emot för sin egen skull, blir hon det onda ayin (ögat). Med andra ord, där det fanns en kombination med ein, vilket betyder annullering inför roten, alltså Keter, har det nu förvandlats till ayin (vilket betyder att se och veta med förnuftet).

Detta kallas att addera. Det betyder att man vill lägga till vetskap till tron, och arbeta inom förnuftet. Med andra ord säger hon att det är mer lönsamt att arbeta inom förnuftet, och då kommer inte viljan att ta emot att protestera mot arbetet.

Detta orsakar ett underskott, alltså att de separerades från Keter, som kallas ”viljan att ge”, vilken är roten. Det finns inte längre något sådant som ekvivalens i form med roten, som kallas Keter. Av den anledningen kallas sitra achra ”Malchut utan krona”. Det betyder att Malchut av sitra achra inte har dvekut (fasthållande) vid Keter. Av den anledningen har de bara elva partzufim, och saknar partzuf Keter.

Detta är innebörden av vad våra visa skrev ”Nittionio dör av onda ögat”, eftersom de inte har något urskiljande av Keter. Det betyder att Malchut i dem, som är viljan att ta emot, inte vill annullera sig inför roten, som kallas Keter. Detta betyder att de inte vill göra om ani (jag), som kallas ”viljan att ta emot”, till ett urskiljande av ett ein (intet), vilket är annullerandet av viljan att ta emot.

Istället vill de addera. Och detta kallas ”det onda ayin” (ögat). Det vill säga, där det borde finnas ett ein med aleph (den första bokstaven i ordet ein), sätter de istället in det onda ayin (öga, den första bokstaven i ordet). Således faller de från sin grad, på grund av brist på dvekut med roten.

Detta är innebörden av vad våra visa sade, ”Till den högmodige säger Skaparen, ’han och Jag kan inte vistas i samma boning’” eftersom han skapar två auktoriteter. När man emellertid befinner sig i ett tillstånd av ein, och man annullerar sig själv inför roten, vilket betyder att ens enda avsikt är enbart att ge, liksom roten, finner man endast en auktoritet där – Skaparens auktoritet. Då är allt man tar emot i världen endast till för att ge till Skaparen.

Detta är innebörden av det han sade, ”Hela världen är skapad för mig, och Jag, för att tjäna min Skapare”. Av den anledningen måste jag ta emot alla grader i världen så att jag kan ge allt till Skaparen, vilket kallas ”att tjäna min Skapare”.