Jag hörde den tjugofjärde adar alef, 1 mars, 1943

Angående skuggan. På natten till Hoshana Rabba (den sjunde dagen av tabernakelfesten), är det tradition att var och en undersöker sig själv för att se om han har en skugga, och då kan han vara säker på att han kommer få rikedomen (Shaar HaKavanot (Intentionernas Port), Sukkot kommentarerna 6-7). Skuggan pekar på klädnad, den klädnad som Ljuset iklär sig.

Det finns inget Ljus utan en klädnad, eftersom det inte finns något Ljus utan ett kli (kärl). Och alltefter klädnadens storlek blir Ljusen fler och starkare. Och när man förlorar klädnaden, uteblir Ljuset som tillhör den klädnaden.

Det är vad som menas med sanning och tro. Sanning kallas "Ljus", och tro kallas "kli". Detta är innebörden av "Skaparen och Gudomen", och "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara oss lika", och "Såsom en drömbild allenast gå de fram". Människans gång beror på tzelem (bilden/drömbilden), det vill säga på tron. Och därför ska man se efter på Hoshana Rabba om tron man har är fullkomlig.

Och varför kallar vi världarna Ovan för tzelem? När allt kommer omkring har tron ingen vikt där? Men det som ter sig som torrhet för oss är ett stort Ljus Ovan, men vi kallar det namnet "Ovan" därför att det verkar som en skugga för oss, och vi namnger det som finns Ovan efter den lägre.

Bina kallas “tro”, vilket är Ljuset av awzen (öra), det vill säga hörsel. Chochma (visdom) kallas seende, vilket är ett Ljus som kommer in i kärlen för mottagande, som betraktas som ögonen.