Jag hörde på torsdag, Vayera, 6 november, 1952

Det bör finnas en förberedelse i urskiljandet av "förstånd", i det arbete som har att göra med urskiljandet av tro. Det betyder att om man är vårdslös i arbetet med tron, faller man ner i ett tillstånd där man bara vill ha kunskap, vilket är ett klipa (skal), och går emot den Heliga Shechina (Gudomen). Därför är ens arbete att varje gång stärka urskiljandet av "förståndet".

Likaledes, om man känner vårdslöshet i arbetet med hjärtat, bör man stärka arbetet som har att göra med urskiljandet av "hjärtat", och göra motsatta ingrepp, vilket betyder plågande av kroppen, vilket är motsatsen till viljan att ta emot. Skillnaden mellan vårdslöshet i arbetet med förståndet och arbetet med hjärtat är att det finns ett elakt klipa (skal) mot förståndet som kan orsaka ett tillstånd där människan "grubblar över arbetets början".

Därför måste man utföra motsatta handlingar, vilket betyder att varje gång en förnyelse sker i urskiljandet av "förståndet", tar man på sig ånger över det förflutna och acceptans för framtiden. Man kan få källan som orsakar det från utskiljandet av "icke-levande". Och detta med trons klädande är en oupphörlig och evig sak. Därför kommer man alltid ha det som en måttsticka på om arbetet är rent eller inte, eftersom klädandet av Shechina avlägsnar sig endast på grund av en bristfällighet, antingen i förståndet eller i hjärtat.