[Från ett manuskript]
Israel kommer inte att återvända till deras land förrän de alla är samlade i en bunt.
1) Våra vise sade ”Israel kommer inte att frälsas förrän de alla är samlade i en bunt”.
2) Vi måste förstå hur Israels enhet står i relation till frälsning.
3) Först bör vi reflektera över frågan om ”Hur skall jag veta”, etc., ”för din säd kommer att vara en främling”, etc., ”och efteråt kommer de att komma ut många”. Det är inte klart hur detta besvarar Abrahams fråga.
4) Vi bör förstå hela frågan kring skapelsen, där människan lider så, vad är den till för? Kunde Han inte ha behagat Sina skapelser utan allt detta?
5) Det står skrivet i böckerna att själarna inte kan ta emot den goda belöningen för vilken Han har skapat världen och själarna, om de inte har ett kärl som är redo att ta emot. Och det enda sättet man kan förvärva detta kärl på är genom möda och hårt arbete med att efterleva mitzvot (budord), alltigenom pressen och striderna man utkämpar med den onda böjelsen och de många hindren och problemen. Dessa hinder och problem i Toran och mitzvot förser själen med ett kärl, så att det är lämpat att ta emot allt behag och all njutning för vilka Han har skapat alla skapelser.
6) Nu kan vi förstå Ben He Hes ord i Mishnah, Avot, som löd: ”Belöningen matchar sorgen”, det vill säga att belöningen mäts med mängden sorg. Detta är förbryllande, för hur är ens sorg relaterad till ens belöning?
7) Med det ovan sagda kan vi ingående förstå att all sorg och allt arbete som har förberetts i världen finns för att förse det mottagande kärlet med den goda belöningen för arbetet med Toran och mitzvot. Härav följer naturligtvis att ju större ens sorg i Tora och mitzvot är, desto större är ens kärl för mottagande av en större belöning.
8) Nu kan vi förstå Skaparens svar på Abrahams fråga: ”Hur ska jag veta” etc. Abrahams fråga kom sig av att han i hans helighets anda såg den stora, goda belöning som Israel är ämnad att ta emot genom att ärva landet, eftersom efterlevandet av mitzvot helt och hållet beror på landet. Därför undrade Abraham patriarken: ”Hur kan jag veta att jag kommer att ärva det?” Det vill säga, ”Hur kan jag veta att Israels barn kommer att belönas med en sådan stor belöning i ett sådant stort överflöd? Varifrån skulle de få så stora kärl lämpade för ett sådant underbart mottagande?”
Gällande detta svarade honom Skaparen; ”Din säd kommer att vara en främling och kommer att tjäna dem och plåga dem i fyra hundra år” etc., för då kommer de att ha betydande arbete i Toran och mitzvot. Det var då han förstod att de på detta sätt med säkerhet kommer att förvärva stora kärl för mottagande, och svaret var fullständigt tillfredsställande.
9) Av våra ord följer att det krävs en betydande förberedelse för att ärva landet, för Torans och mitzvots förtjänst beror helt och hållet på detta, eftersom man därigenom belönas med allt det överflöd och de förmåner Skaparen planerat för Israels alla själar innan Han skapade dem. Det är också därför patriarken Abraham var förbryllad och inte förstod varifrån de skulle ta så stora kärl som för att belönas med det heliga landet. Till sist sade Skaparen till honom att arbetet med Tora och mitzvot under den egyptiska exilen kommer att förse dem med dessa stora kärl och de kommer att bli lämpade för det heliga landet.
10) Detta är förbryllande: det är en sak i fråga om dem som engagerar sig i Toran, men hur är det med dem som engagerar sig i värdsliga saker, som inte alls är beredda att engagera sig i Toran? Hur ska de belönas med dessa kärl?
11) Svaret på detta är att det är därför de i den ovanstående kommentaren sade att Israel inte kommer att frälsas förrän de alla är samlade i en bunt. Det beror på att hela Israel egentligen är en kropp där varje organ har sin egen unika roll. Huvudet begrundar till exempel intellekt och förnuft, händerna arbetar och förser huvudet med näring, medan huvudet själv inte behöver arbeta. Det behöver inte det eftersom händerna är fullt tillräckliga. På samma vis behöver inte händerna begrunda hur de ska arbeta eftersom huvudet är fullt tillräckligt för detta.
12) Om Israel samlas i en bunt, som en enda kropp, där arbetarna – som är händerna – försörjer huvudet, då kommer arbetet och sorgen hos de som engagerar sig i Tora och [inre] arbete att kompensera för arbetarna... och detta förtydligar kommentaren [Israel kommer inte att frälsas förrän de alla är] samlade i en bunt, och ”en frälsare har kommit till Zion”.
